FORUM

Dina synpunkter efterlyses.

Kommentera eller skriv ett inlägg

Inlägg till veckans kommentar vecka 03

De 12 platserna på Gullregnsgården finns kvar, men är inte belagda idag. De är inte permanent stängda. De finns i beredskap om vi plötsligt får ökat behov av platser. Med denna förändring undviker vi att de tomma platserna är spridda på alla boenden, vilket skulle ge oss en kostnad på ca 3 mkr om året till ingen nytta.

Försäljningssumman för biblioteket har inte gått in i driften, var har ni fått det ifrån? Precis som sades i beslutet är de avsatta för att möta kommande pensionsskuld. Hyran för den återstående avtalstiden är totalt något lägre än hyra + kommande renoveringsbehov för fastigheten.

Allt detta finns i kommunens  handlingar och beslutsunderlag, det är bara att slå upp och läsa. Det finns ingen anledning att göra försäljningar om inte Hörby kommun tjänar på det. Så går t ex reavinsten för kommunhuset också för att möta pensionsskulden.

hälsningar
/Lars Ahlkvist.
Till överst på sidan
 

Lite pensionshistoria 2010-01-18

I alla medier diskuteras nu pensionärernas situation. Från borgerligt håll skyller man på de dåliga tiderna och Socialdemokraterna skjuter in sig på att pensionärerna får betala en högre skatt än de yrkesarbetande. Ingen talar om det regelverk, som sänker pensionerna och hur detta har kommit till.

Alla äldre kommer säkert ihåg valaffischen, med den gamle mannen med skägg och en medalj på bröstet. Under stod det ”Gärna medalj men först en rejäl pension”. År 1960 drevs ATP systemet igenom och AP-fonderna började att byggas upp. Under hela sitt yrkesverksamma liv har dagens pensionärer avstått från lön, för att spara i fonderna och betala pensionsavgifter. Dessa fonder skulle vara en buffert och utjämna nedgångar i konjunkturen av den typ som vi har idag.

I början på 90-talet fick vi vår första kraftiga konjunkturnedgång. ATP systemet hotade att haverera. 1992 tillsatte Bildt-regeringen ”Pensionsgruppen”, som fick till uppgift att omarbeta pensionssystemet så att det skulle fungera även under lågkonjunkturer. Gruppen bestod av dagens regeringspartier och Socialdemokraterna.

ATP-pensionerna reglerades av Prisbasbeloppet. Då Socialdemokraterna kom till makten i mitten av 90-talet så sänkte man detta. Men enbart för pensionärer. Detta resulterade i att pensionen sänktes med ca 1000 kronor månad, för en medelpension.

År 1999 var Pensionsgruppen klar med sitt förslag till ett nytt pensionssystem. Det togs i riksdagen. Ingela Tahlen, som då var  socialminister sa ”Nu har vi fått ett stabilt pensionssystem, som håller i alla väder. Det är som en nickedocka. När det trillar så reser det sig omedelbart igen”. Översatt till svenska sa hon ” Nu har vi fått ett stabilt pensionssystem, när pengarna inte räcker, så sänker vi bara pensionerna”.

År 2000 tog Göran Persson 258 miljarder från AP-fonderna för att sanera statens finanser. Detta ingick i pensionsöverenskommelsen med de borgrliga partierna. Antagligen hade det inte blivit någon sänkning av pensionerarna om dessa pengar hade varit kvar i fonderna.  258 miljarder och avkastning på dessa i 10 år hade gett mycket pengar.

Man har kommit överens om att ta ytterligare 96 miljarder från fonderna. Både den tidigare socialdemokratiska och nuvarande borgerliga regeringen har beställt utredningar för att möjliggöra detta, men inte vågat ta dessa miljarder då konsekvenserna redovisats. Det senaste försöket gjordes av den ”Nya pensionsgruppen”, som tillsattes av den nuvarande regeringen, den 10 april 2008. Liksom den förra gruppen består den av regeringspartierna och Socialdemokraterna. Som första punkt på gruppens agenda stod ”Överföringsbeloppet från AP-fonderna till statsbudgeten”.

När lågkonjunkturen slog till 2009 insåg man att något måste göras för att minska sänkningen av pensionerna valåret 2010. Nya Pensionsgruppen fick i uppdrag att ändra reglerna i pensionssystemet, så att verkningarna av bromsen inte skulle slå fullt ut valåret. Det gjorde man. Det förslag som inte kostade statskassan något föreslogs och antogs. Att sänkningen genom detta blev lägre valåret 2010 men högre 2011 och 2012,  bekymrade varken borgerliga eller socialdemokrater.

I det nya pensionssystemet är det i huvudsak två regler som styr pensionens storlek. Följsamhetsindex och Den Automatiska Regleringen (Bromsen). Följsamhetsindex skall följa löneutvecklingen. Det gör det också men lönebeloppet minskas  med 1,6 %. Därför får pensionärerna en mindre ökning  än vad de som yrkesarbetar får. Köpkraften för en pensionär minskar därför varje år, relativt de som yrkesarbetar.

Då avkastningen från AP-fonderna och de pengar som de yrkesverksamma betalar in ( 7% av lönen och 9 % i form av socialavgifter) inte räcker till att betala kostnaden för pensionerna, så sänks pensionerna så mycket så att pengarna räcker. Det är det som sker i år och de kommande två åren. Det är denna regel som kallas för ”Bromsen”.

Garantipensionen ( får de som inte har någon ATP eller har låg ATP), som styrs av  prisbasbeloppet sänks också med 0,9%, men p.g.a. att grundavdraget har höjts för pensionärer, kan pensionen öka med maximalt 90 kronor månad i år. ATP delen följer dock ATP-reglerna. Även pensionärer med mycket låg pension kan därför drabbas av sänkningar.

År 2006 hade vi en mindre lågkonjunktur. Då var det nära att Bromsen hade slagit till. Överskottet var bara 14 promille. Eftersom antalet pensionärer ökar och antalet yrkesarbetande minskar, kommer pengarna inte att räcka till. Bromsen kommer att slå till gång på gång. En som går i pension idag tycker kanske att pensionen inte är så dålig, men reglerna i pensionssystemet kommer snabbt att minska köpkraften.

Vi måste få till stånd en förändring av reglerna.

Skatten måste bli lika mellan löneinkomster och pensioner. Vi har ju avstått från lön för att kunna få en rimlig pension. Då skall också pensionen betraktas som uppskjuten lön.

De 258 miljarderna, som man tagit från AP-fonderna måste betalas tillbaka med ränta.

Alla negativa förändringar har genomförts under de senaste 15 åren. Detta trots pensionärsorganisationernas agerande. Demonstrationer, protester och 300 000 namnunderskrifter har inte hjälpt. Det räcker inte längre med att protestera. Vi måste utnyttja den makt vi har och gå den politiska vägen. Endast pensionärer, valda av pensionärer i Sveriges riksdag, kan förändra våra villkor.

Lars-Evald

Till överst på sidan

Vallöften som klingar falskt 2009-12-16

Tre socialdemokrater, med Ylva Johansson i spetsen skriver under Debatt, att ”Omsorg skall ha högsta kvalitet” den 15 december i SkD. Det är mycket som de skall göra för de äldre. T.ex. man skall lättare kunna välja om man skall bo kvar hemma eller i annan form av boende. Den subventionerade hemhjälpen är orimligt dyr. De vill utveckla äldreomsorgen med större makt åt de äldre. Fler heltidstjänster i äldrevården m.m. Detta var ett litet axplock bland alla löften.

Verkligheten är dock en annan. Oavsett om det är borgerligt eller socialistiskt styre, så sker det motsatta. I kommun efter kommun sparar man på de äldre. Minskar personaltätheten. Lägger ner äldreboende och tvingar de äldre att bo hemma. En stenhård biståndsbedömning tillämpas. I Hörby säger man, att har man inte behov av hemtjänst minst 6 till 10 ggr dygn, så får man inget särskilt boende. Visionerna stämmer inte med verkligheten.

Tittar vi på riksplanet så sitter Socialdemokrater och borgerliga tillsammans i ”Nya Pensionsgruppen” och fattar beslut om pensionerna. Gemensamt har de beslutat att sänkningen skall bli mindre 2010 för att öka under 2011, då valet är över. Gemensamt har de beslutat över de regler som styr pensionssystemet. Att pensionerna för varje år skall vara 1,6 % lägre än lönehöjningarna. Reglerna för hur ”Bromsen” skall sänka pensionerna. Dessutom tog Göran Persson 258 miljarder från AP-fonderna år 2000, för att sanera statsfinanserna. Utan någon protest från de borgerliga. Hade han inte stulit dessa, av oss äldre hopsparade pengar, så hade sannolikt inte pensionerna behövts sänkas.

Lika skatt för alla säger socialdemokraterna, men inte under nästa valperiod säger Mona Sahlin.

Pensionärer, lita inte på löftena, ingen kommer att hålla dem efter valet. Det har erfarenheten visat.

Lars-Evald

Till överst på sidan

Bästa hemtjänsten i Mellanskåne! 2009-11-17

 Den 12 november presenterade Expressen  en undersökning som gjorts av socialstyrelsen. Undersökningen kallas  ” Äldreguiden” och ur denna hade reportern  valt ut tre kvalitetsmått som har stor betydelse för de gamla . Det är personaltäthet ,personalens kompetens och kontinuitet  i personalen. Betygsskalan går från 5 till 1 , där 5 är det bästa och 1 det sämsta.

Absolut bäst i Sverige  är västra distriktet i Strömsunds kommun . De fick det höga betyget 14,5 poäng. Grattis till de som har hemtjänst där!

Hur ser det då ut här där vi bor ? ja , läs och fundera ?

Kommun             personal-            kompetens         kontinuitet         Summa

täthet                 

Skåne            2,7                 3,3                 2,9                 8,9

Höör              4,5                 2,8                 3,3                 10,6

Hörby            3,0                 3,3                 3,5                 9,5

                      (1,0)              (2,0)              (2,7)              (5,7)

Eslöv              3,0                 4,1                 2,3                 9,4

Sjöbo             3,3                 3,8                 2,6                 9,7

Som ni själv kan se så ligger de mellanskånska kommunerna något högre än genomsnittet i Skåne, men långt ifrån Sveriges bästa kommun! Tittar vi lite närmare på Hörbys siffror så blir det en annan bild. I Hörby kommun finns förutom kommunal hemtjänst ,  även hemtjänst på entreprenad i kommunens sydöstra del . Detta företag  hamnar  i bedömningen som ett av Sveriges 10 bästa hemtjänst med  13,7  som totalsumma. Betyget på den kommunala hemtjänsten kan ni läsa inom parentesen.( 5,7)

Gull-Britt Svensson                    

Till överst på sidan

Skönmålning av partierna bakom pensionsöverenskommelsen. 2010-11-15

 Regeringen försöker i insändarartiklar från sina riksdagsmän/kvinnor försköna och vilseleda Sveriges Pensionärer. Bl.a. Lena Asplund (M) i en krönika i ÖA den 8.10 där hon kraftigt skönmålar verkligheten för landets seniorer. Enligt henne, finns det inga skäl att gnälla. Det kollektiva sparande som skall komma seniorerna till del i from av uppskjuten lön menar hon är kopplad till ett följsamhetsindex. Så kan det nog vara, men hur är egentligen utfallet av den följsamheten?

 Under de senaste 15 åren har den följsamheten inneburit att medan riksdagsmännen (och kvinnorna) ökat sin lön med 90 %, snittet för de på arbetsmarknaden ökat med drygt 40 %, så har den ersättning som utgår till seniorerna som garanti/och inkomstpension ökat med ca 5 %. Vilken följsamhet !                                                                                         Pensionärernas köpkraft har under samma period sjunkit med c:a 50%

 Lena Asplunds partikollega, den erkänt duktiga Margit Gennser skriver i sin bok ”Pensionsreformen”:

 Socialdemokraterna och de borgerliga lät i en gemensam överenskommelse ATP-systemet överta betalningsansvaret för de betalningar som utgår för förtidspension, garantipension och bostadstillägg. Trots detta tillfördes ATP-systemet inga ytterligare resurser. De fick sina pensioner som ATP-systemets fripassagerare, till nackdel för de egentliga ATP-pensionärer för vilka systemet var uppbyggt. Detta bidrog i hög grad till att ATP-systemet havererade.”

 Bedrägeriet mot ATP-pensionärerna fullföljdes sedan när (S) och allianspartierna överförde 258 miljarder från AP-fonderna till statskassan med motiveringen att statskassan istället övertog betalningsansvaret för just dessa socialt baserade pensioner. Riksdagen lät på det viset ATP pensionärerna betala för samma sak två gånger, fast de egentligen inte alls var betalningsskyldiga.

 Den plundring av det kollektiva sparandet i AP-fonderna som nu alltfler med insikt i verksamheten lyfter fram är skamlig, och bidrar starkt till de problem som många av seniorerna i vårt samhälle upplever. Med nuvarande utveckling sker i grunden för vart år en långsam men tydlig avveckling av den kollektiva trygghet vi i Sverige kopplat till pensionssystemet. Alltså pensionärernas köpkraft sjunker kraftigt varje år. Detta försöker regeringen snacka bort, detsamma gör S som är lika delaktiga i handlandet.

Ovanpå detta straffbeskattar Sverige pensionärerna och har som enda land i världen avsevärt högre skatter på pension än på lön.

 Leif Svensson, Sveriges Pensionärers Intresseparti, Höganäs, Tel: 042-34 33 52

Till överst på sidan

Partierna skär pipor i vassen 2009-11-12

Socialdemokraterna Ronny Olander och Hillevi Larsson svarar på och angriper en moderat debattartikel om pensionärer. Båda blocken har putsat helgonglorian och försöker framställa sig som pensionärernas välgörare. Så är det alltid när vi nalkas ett val.

Vi håller med om att alla inkomster skall beskattas lika och att pensionärer inte är några bidragstagare. Vi har avstått från lön för att betala pensionsavgifter, ända sedan 1960, då ATP infördes.

Historiskt har borgerliga och socialdemokrater, i enighet, beslutat om pensioner. Den första pensionsgruppen, som tillsattes 1991, hade representanter från båda grupperna. De skapade ”bromsen”, som sänker våra pensioner 2010. De skapade också ”följsamhetsindex”, som sänker pensionen med 1,6 % varje år, relativt lönerna. De beslöt gemensamt att man skulle ta 354 miljarder från AP-fonderna.

Under åren 1994 till 1998 sänkte socialdemokraterna prisbasbeloppet. Bara för pensionärer. Detta hade till följd att en normalpension sänktes med ca 1000 kronor månad.

År 2000 tog Göran Persson 258 miljarder från AP-fonderna, utan protester från det borgerliga blocket. År 2004 beställde socialdemokraterna en utredning om hur man skulle kunna ta ytterligare 96 miljarder. April år 2008 bildade den nuvarande regeringen ”Den nya pensionsgruppen” med representanter från de ursprungliga 5 partierna. Först på agendan står ”överföringsbeloppet  från AP-fonderna till statsbudgeten”, dvs de 96 miljarderna. Hade AP-fonderna fått vara ifred så hade det sannolikt inte blivit någon sänkning av pensionen år 2010.

Då det i början på 2009 blev känt att ”bromsen” skulle slå till, insåg partierna att detta kunde bli ett problem under ett valår. Pensionsgruppen fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska konsekvenserna. Det förslag som socialdemokrater och regeringspartierna kom överens om var att räkna inkomstindex över tre år, i stället för som tidigare på ett år. Det resulterade i en mindre sänkning år 2010 och en högre sänkning år 2011 och framåt. Då det inte är några valår. För att ytterligare pressa ner sänkningen valåret höjde man grundavdraget. Trots detta får en miljon äldre sänkt pension år 2010.

Socialdemokraterna har i dagarna gått ut och sagt att de vill öka grundavdraget år 2011. Det skulle bli ca 350 kronor i lägre skatt för en pension på 12 000 kronor månad. Sänkningen skulle bli enligt Försäkringskassans prognos 510 kronor. Således, om Socialdemokraterna vinner valet, så sänks pensionen med 510 – 350 = 200 kronor månad, för en pension på 12 000 kronor månad. Något bud från det borgerliga blocket har ännu inte kommit. Där gäller fortfarande att pensionen sänks med 510 kronor månad 2011. Maud Olofsson vill öka jobbavdraget med ytterligare 10 miljarder. Det är ca 4,6 miljoner yrkesarbetande och bara 1,7 miljoner pensionärer. Pengarna läggs där det finns flest röster att hämta. Fackföreningarna anser att utrymmet för lönehöjningar är 2,6 % nästa år. Oavsett vem som vinner valet så ökar gapet mellan löntagare och pensionärer. För en pensionär blir det ett val mellan pest och kolera.

Lars-Evald

Till överst på sidan

Svar till en ovanligt korkad debattartikel 2009-10-27

Bli medlem  Stöd SPI

Intervju med Maud Olofsson

Inlägg av Jan Steimer

Inlägg av Lars Ahlkvist

Lite pensionshistoria

Hemtjänsten i Hörby

Skönmålning av partierna bakom pensionsöverenskommelsen.

Partierna skär pipor i vassen

Kommentar till Lars J Eriksson SkD

FORUM

Dina synpunkter efterlyses.

Kommentera eller skriv ett inlägg

Inlägg till veckans kommentar vecka 03

De 12 platserna på Gullregnsgården finns kvar, men är inte belagda idag. De är inte permanent stängda. De finns i beredskap om vi plötsligt får ökat behov av platser. Med denna förändring undviker vi att de tomma platserna är spridda på alla boenden, vilket skulle ge oss en kostnad på ca 3 mkr om året till ingen nytta.

Försäljningssumman för biblioteket har inte gått in i driften, var har ni fått det ifrån? Precis som sades i beslutet är de avsatta för att möta kommande pensionsskuld. Hyran för den återstående avtalstiden är totalt något lägre än hyra + kommande renoveringsbehov för fastigheten.

Allt detta finns i kommunens  handlingar och beslutsunderlag, det är bara att slå upp och läsa. Det finns ingen anledning att göra försäljningar om inte Hörby kommun tjänar på det. Så går t ex reavinsten för kommunhuset också för att möta pensionsskulden.

hälsningar
/Lars Ahlkvist.
Till överst på sidan
 

Lite pensionshistoria 2010-01-18

I alla medier diskuteras nu pensionärernas situation. Från borgerligt håll skyller man på de dåliga tiderna och Socialdemokraterna skjuter in sig på att pensionärerna får betala en högre skatt än de yrkesarbetande. Ingen talar om det regelverk, som sänker pensionerna och hur detta har kommit till.

Alla äldre kommer säkert ihåg valaffischen, med den gamle mannen med skägg och en medalj på bröstet. Under stod det ”Gärna medalj men först en rejäl pension”. År 1960 drevs ATP systemet igenom och AP-fonderna började att byggas upp. Under hela sitt yrkesverksamma liv har dagens pensionärer avstått från lön, för att spara i fonderna och betala pensionsavgifter. Dessa fonder skulle vara en buffert och utjämna nedgångar i konjunkturen av den typ som vi har idag.

I början på 90-talet fick vi vår första kraftiga konjunkturnedgång. ATP systemet hotade att haverera. 1992 tillsatte Bildt-regeringen ”Pensionsgruppen”, som fick till uppgift att omarbeta pensionssystemet så att det skulle fungera även under lågkonjunkturer. Gruppen bestod av dagens regeringspartier och Socialdemokraterna.

ATP-pensionerna reglerades av Prisbasbeloppet. Då Socialdemokraterna kom till makten i mitten av 90-talet så sänkte man detta. Men enbart för pensionärer. Detta resulterade i att pensionen sänktes med ca 1000 kronor månad, för en medelpension.

År 1999 var Pensionsgruppen klar med sitt förslag till ett nytt pensionssystem. Det togs i riksdagen. Ingela Tahlen, som då var  socialminister sa ”Nu har vi fått ett stabilt pensionssystem, som håller i alla väder. Det är som en nickedocka. När det trillar så reser det sig omedelbart igen”. Översatt till svenska sa hon ” Nu har vi fått ett stabilt pensionssystem, när pengarna inte räcker, så sänker vi bara pensionerna”.

År 2000 tog Göran Persson 258 miljarder från AP-fonderna för att sanera statens finanser. Detta ingick i pensionsöverenskommelsen med de borgrliga partierna. Antagligen hade det inte blivit någon sänkning av pensionerarna om dessa pengar hade varit kvar i fonderna.  258 miljarder och avkastning på dessa i 10 år hade gett mycket pengar.

Man har kommit överens om att ta ytterligare 96 miljarder från fonderna. Både den tidigare socialdemokratiska och nuvarande borgerliga regeringen har beställt utredningar för att möjliggöra detta, men inte vågat ta dessa miljarder då konsekvenserna redovisats. Det senaste försöket gjordes av den ”Nya pensionsgruppen”, som tillsattes av den nuvarande regeringen, den 10 april 2008. Liksom den förra gruppen består den av regeringspartierna och Socialdemokraterna. Som första punkt på gruppens agenda stod ”Överföringsbeloppet från AP-fonderna till statsbudgeten”.

När lågkonjunkturen slog till 2009 insåg man att något måste göras för att minska sänkningen av pensionerna valåret 2010. Nya Pensionsgruppen fick i uppdrag att ändra reglerna i pensionssystemet, så att verkningarna av bromsen inte skulle slå fullt ut valåret. Det gjorde man. Det förslag som inte kostade statskassan något föreslogs och antogs. Att sänkningen genom detta blev lägre valåret 2010 men högre 2011 och 2012,  bekymrade varken borgerliga eller socialdemokrater.

I det nya pensionssystemet är det i huvudsak två regler som styr pensionens storlek. Följsamhetsindex och Den Automatiska Regleringen (Bromsen). Följsamhetsindex skall följa löneutvecklingen. Det gör det också men lönebeloppet minskas  med 1,6 %. Därför får pensionärerna en mindre ökning  än vad de som yrkesarbetar får. Köpkraften för en pensionär minskar därför varje år, relativt de som yrkesarbetar.

Då avkastningen från AP-fonderna och de pengar som de yrkesverksamma betalar in ( 7% av lönen och 9 % i form av socialavgifter) inte räcker till att betala kostnaden för pensionerna, så sänks pensionerna så mycket så att pengarna räcker. Det är det som sker i år och de kommande två åren. Det är denna regel som kallas för ”Bromsen”.

Garantipensionen ( får de som inte har någon ATP eller har låg ATP), som styrs av  prisbasbeloppet sänks också med 0,9%, men p.g.a. att grundavdraget har höjts för pensionärer, kan pensionen öka med maximalt 90 kronor månad i år. ATP delen följer dock ATP-reglerna. Även pensionärer med mycket låg pension kan därför drabbas av sänkningar.

År 2006 hade vi en mindre lågkonjunktur. Då var det nära att Bromsen hade slagit till. Överskottet var bara 14 promille. Eftersom antalet pensionärer ökar och antalet yrkesarbetande minskar, kommer pengarna inte att räcka till. Bromsen kommer att slå till gång på gång. En som går i pension idag tycker kanske att pensionen inte är så dålig, men reglerna i pensionssystemet kommer snabbt att minska köpkraften.

Vi måste få till stånd en förändring av reglerna.

Skatten måste bli lika mellan löneinkomster och pensioner. Vi har ju avstått från lön för att kunna få en rimlig pension. Då skall också pensionen betraktas som uppskjuten lön.

De 258 miljarderna, som man tagit från AP-fonderna måste betalas tillbaka med ränta.

Alla negativa förändringar har genomförts under de senaste 15 åren. Detta trots pensionärsorganisationernas agerande. Demonstrationer, protester och 300 000 namnunderskrifter har inte hjälpt. Det räcker inte längre med att protestera. Vi måste utnyttja den makt vi har och gå den politiska vägen. Endast pensionärer, valda av pensionärer i Sveriges riksdag, kan förändra våra villkor.

Lars-Evald

Till överst på sidan

Vallöften som klingar falskt 2009-12-16

Tre socialdemokrater, med Ylva Johansson i spetsen skriver under Debatt, att ”Omsorg skall ha högsta kvalitet” den 15 december i SkD. Det är mycket som de skall göra för de äldre. T.ex. man skall lättare kunna välja om man skall bo kvar hemma eller i annan form av boende. Den subventionerade hemhjälpen är orimligt dyr. De vill utveckla äldreomsorgen med större makt åt de äldre. Fler heltidstjänster i äldrevården m.m. Detta var ett litet axplock bland alla löften.

Verkligheten är dock en annan. Oavsett om det är borgerligt eller socialistiskt styre, så sker det motsatta. I kommun efter kommun sparar man på de äldre. Minskar personaltätheten. Lägger ner äldreboende och tvingar de äldre att bo hemma. En stenhård biståndsbedömning tillämpas. I Hörby säger man, att har man inte behov av hemtjänst minst 6 till 10 ggr dygn, så får man inget särskilt boende. Visionerna stämmer inte med verkligheten.

Tittar vi på riksplanet så sitter Socialdemokrater och borgerliga tillsammans i ”Nya Pensionsgruppen” och fattar beslut om pensionerna. Gemensamt har de beslutat att sänkningen skall bli mindre 2010 för att öka under 2011, då valet är över. Gemensamt har de beslutat över de regler som styr pensionssystemet. Att pensionerna för varje år skall vara 1,6 % lägre än lönehöjningarna. Reglerna för hur ”Bromsen” skall sänka pensionerna. Dessutom tog Göran Persson 258 miljarder från AP-fonderna år 2000, för att sanera statsfinanserna. Utan någon protest från de borgerliga. Hade han inte stulit dessa, av oss äldre hopsparade pengar, så hade sannolikt inte pensionerna behövts sänkas.

Lika skatt för alla säger socialdemokraterna, men inte under nästa valperiod säger Mona Sahlin.

Pensionärer, lita inte på löftena, ingen kommer att hålla dem efter valet. Det har erfarenheten visat.

Lars-Evald

Till överst på sidan

Bästa hemtjänsten i Mellanskåne! 2009-11-17

 Den 12 november presenterade Expressen  en undersökning som gjorts av socialstyrelsen. Undersökningen kallas  ” Äldreguiden” och ur denna hade reportern  valt ut tre kvalitetsmått som har stor betydelse för de gamla . Det är personaltäthet ,personalens kompetens och kontinuitet  i personalen. Betygsskalan går från 5 till 1 , där 5 är det bästa och 1 det sämsta.

Absolut bäst i Sverige  är västra distriktet i Strömsunds kommun . De fick det höga betyget 14,5 poäng. Grattis till de som har hemtjänst där!

Hur ser det då ut här där vi bor ? ja , läs och fundera ?

Kommun             personal-            kompetens         kontinuitet         Summa

täthet                 

Skåne            2,7                 3,3                 2,9                 8,9

Höör              4,5                 2,8                 3,3                 10,6

Hörby            3,0                 3,3                 3,5                 9,5

                      (1,0)              (2,0)              (2,7)              (5,7)

Eslöv              3,0                 4,1                 2,3                 9,4

Sjöbo             3,3                 3,8                 2,6                 9,7

Som ni själv kan se så ligger de mellanskånska kommunerna något högre än genomsnittet i Skåne, men långt ifrån Sveriges bästa kommun! Tittar vi lite närmare på Hörbys siffror så blir det en annan bild. I Hörby kommun finns förutom kommunal hemtjänst ,  även hemtjänst på entreprenad i kommunens sydöstra del . Detta företag  hamnar  i bedömningen som ett av Sveriges 10 bästa hemtjänst med  13,7  som totalsumma. Betyget på den kommunala hemtjänsten kan ni läsa inom parentesen.( 5,7)

Gull-Britt Svensson                    

Till överst på sidan

Skönmålning av partierna bakom pensionsöverenskommelsen. 2010-11-15

 Regeringen försöker i insändarartiklar från sina riksdagsmän/kvinnor försköna och vilseleda Sveriges Pensionärer. Bl.a. Lena Asplund (M) i en krönika i ÖA den 8.10 där hon kraftigt skönmålar verkligheten för landets seniorer. Enligt henne, finns det inga skäl att gnälla. Det kollektiva sparande som skall komma seniorerna till del i from av uppskjuten lön menar hon är kopplad till ett följsamhetsindex. Så kan det nog vara, men hur är egentligen utfallet av den följsamheten?

 Under de senaste 15 åren har den följsamheten inneburit att medan riksdagsmännen (och kvinnorna) ökat sin lön med 90 %, snittet för de på arbetsmarknaden ökat med drygt 40 %, så har den ersättning som utgår till seniorerna som garanti/och inkomstpension ökat med ca 5 %. Vilken följsamhet !                                                                                         Pensionärernas köpkraft har under samma period sjunkit med c:a 50%

 Lena Asplunds partikollega, den erkänt duktiga Margit Gennser skriver i sin bok ”Pensionsreformen”:

 Socialdemokraterna och de borgerliga lät i en gemensam överenskommelse ATP-systemet överta betalningsansvaret för de betalningar som utgår för förtidspension, garantipension och bostadstillägg. Trots detta tillfördes ATP-systemet inga ytterligare resurser. De fick sina pensioner som ATP-systemets fripassagerare, till nackdel för de egentliga ATP-pensionärer för vilka systemet var uppbyggt. Detta bidrog i hög grad till att ATP-systemet havererade.”

 Bedrägeriet mot ATP-pensionärerna fullföljdes sedan när (S) och allianspartierna överförde 258 miljarder från AP-fonderna till statskassan med motiveringen att statskassan istället övertog betalningsansvaret för just dessa socialt baserade pensioner. Riksdagen lät på det viset ATP pensionärerna betala för samma sak två gånger, fast de egentligen inte alls var betalningsskyldiga.

 Den plundring av det kollektiva sparandet i AP-fonderna som nu alltfler med insikt i verksamheten lyfter fram är skamlig, och bidrar starkt till de problem som många av seniorerna i vårt samhälle upplever. Med nuvarande utveckling sker i grunden för vart år en långsam men tydlig avveckling av den kollektiva trygghet vi i Sverige kopplat till pensionssystemet. Alltså pensionärernas köpkraft sjunker kraftigt varje år. Detta försöker regeringen snacka bort, detsamma gör S som är lika delaktiga i handlandet.

Ovanpå detta straffbeskattar Sverige pensionärerna och har som enda land i världen avsevärt högre skatter på pension än på lön.

 Leif Svensson, Sveriges Pensionärers Intresseparti, Höganäs, Tel: 042-34 33 52

Till överst på sidan

Partierna skär pipor i vassen 2009-11-12

Socialdemokraterna Ronny Olander och Hillevi Larsson svarar på och angriper en moderat debattartikel om pensionärer. Båda blocken har putsat helgonglorian och försöker framställa sig som pensionärernas välgörare. Så är det alltid när vi nalkas ett val.

Vi håller med om att alla inkomster skall beskattas lika och att pensionärer inte är några bidragstagare. Vi har avstått från lön för att betala pensionsavgifter, ända sedan 1960, då ATP infördes.

Historiskt har borgerliga och socialdemokrater, i enighet, beslutat om pensioner. Den första pensionsgruppen, som tillsattes 1991, hade representanter från båda grupperna. De skapade ”bromsen”, som sänker våra pensioner 2010. De skapade också ”följsamhetsindex”, som sänker pensionen med 1,6 % varje år, relativt lönerna. De beslöt gemensamt att man skulle ta 354 miljarder från AP-fonderna.

Under åren 1994 till 1998 sänkte socialdemokraterna prisbasbeloppet. Bara för pensionärer. Detta hade till följd att en normalpension sänktes med ca 1000 kronor månad.

År 2000 tog Göran Persson 258 miljarder från AP-fonderna, utan protester från det borgerliga blocket. År 2004 beställde socialdemokraterna en utredning om hur man skulle kunna ta ytterligare 96 miljarder. April år 2008 bildade den nuvarande regeringen ”Den nya pensionsgruppen” med representanter från de ursprungliga 5 partierna. Först på agendan står ”överföringsbeloppet  från AP-fonderna till statsbudgeten”, dvs de 96 miljarderna. Hade AP-fonderna fått vara ifred så hade det sannolikt inte blivit någon sänkning av pensionen år 2010.

Då det i början på 2009 blev känt att ”bromsen” skulle slå till, insåg partierna att detta kunde bli ett problem under ett valår. Pensionsgruppen fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska konsekvenserna. Det förslag som socialdemokrater och regeringspartierna kom överens om var att räkna inkomstindex över tre år, i stället för som tidigare på ett år. Det resulterade i en mindre sänkning år 2010 och en högre sänkning år 2011 och framåt. Då det inte är några valår. För att ytterligare pressa ner sänkningen valåret höjde man grundavdraget. Trots detta får en miljon äldre sänkt pension år 2010.

Socialdemokraterna har i dagarna gått ut och sagt att de vill öka grundavdraget år 2011. Det skulle bli ca 350 kronor i lägre skatt för en pension på 12 000 kronor månad. Sänkningen skulle bli enligt Försäkringskassans prognos 510 kronor. Således, om Socialdemokraterna vinner valet, så sänks pensionen med 510 – 350 = 200 kronor månad, för en pension på 12 000 kronor månad. Något bud från det borgerliga blocket har ännu inte kommit. Där gäller fortfarande att pensionen sänks med 510 kronor månad 2011. Maud Olofsson vill öka jobbavdraget med ytterligare 10 miljarder. Det är ca 4,6 miljoner yrkesarbetande och bara 1,7 miljoner pensionärer. Pengarna läggs där det finns flest röster att hämta. Fackföreningarna anser att utrymmet för lönehöjningar är 2,6 % nästa år. Oavsett vem som vinner valet så ökar gapet mellan löntagare och pensionärer. För en pensionär blir det ett val mellan pest och kolera.

Lars-Evald

Till överst på sidan

Svar till en ovanligt korkad debattartikel 2009-10-27

Bli medlem  Stöd SPI

Intervju med Maud Olofsson

Inlägg av Jan Steimer

Inlägg av Lars Ahlkvist

Lite pensionshistoria

Hemtjänsten i Hörby

Skönmålning av partierna bakom pensionsöverenskommelsen.

Partierna skär pipor i vassen

Kommentar till Lars J Eriksson SkD